Fortsätt drömma sa doktor Christos medan han begrundande tittade ner i mitt urinprov som lätt kunde förväxlas med en mugg glögg. Efter att han uteslutit diverse bakterieinfektioner och han således slapp skriva ut antibiotika, tog han ny sats och förkunnade med ledsen uppsyn att här fick vi nog tänka oss en liten kamera i urinblåsan. Och när vi ändå är på G så tar vi en röntgen av njurarna också. Tänk att det finns så snälla läkare. Endast min uppfostran förhindrade mig att slänga mig i hans armar och tacka. Jag kände mig ung, glad och vacker. Här skulle det minsann inte sparas på kostnaderna. Det var som om han inte sett min ID bricka. Jag hade hört horribla historier om att är du över 60+ kan du hälsa hem.Då har du passerat bäst före datum och det är egentligen inte så mycket mer att göra än att boka rum på långvården. Men Doktor Christos, halleluja, betraktade mig inte som ett hopplöst fall, utan full av tillförsikt ringde han även julaftons morgon bara för att tala om att nu, nu var alla papper ivägskickade och han var så glad att jag överlevt natten. Där tyckte jag själv att det kanske var i mesta laget, Men julafton passerade i familjens glada sköte med allt som hörde julen till och jag mådde förträffligt. Så nu inväntar jag bara denna spännande omgång på US för att utröna varför jag blöder. Tänk om det hade blivit ett sånt rabalder varje gång jag blöder näsblod. Och med denna lilla annorlunda julbetraktelse så önskar ja alla en god fortsättning på den underbara RÖDA julen
Glädjen finner man oftast där man minst väntar det. / Kramar